Idag samlades vi för en gemensam minnesstund kring min pappas bortgång den 23 mars i år. Det var närmaste familjen samt hans närmaste vänner och kollegor. Tidigare hade några av oss ett farväl med öppen kista. När ett dödsfall inträffar plötsligt så kan det vara viktigt att få se personen för att verkligen förstå det som hänt. 

Dagens minnesstund var något vi ordnat själva och det kändes bra. Jag känner en sådan tacksamhet och kärlek till min familj som jag inser är ganska stor ❤️. Det jag också har lärt mig är hur viktigt det kan vara att göra något själv, våga tänka utanför ramarna och stå för den man är och det man önskar. 

Vila nu i frid kära pappa och hoppas du har det bra där du är. Du lever vidare i våra hjärtan och våra minnen ?